Beskrivning av kärnkompetensen för barnledare

Bakgrund

I detta dokument beskrivs den kärnkompetens som är kännetecknande för barnledare inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under hela karriären. Alla barnledare har inte samma kompetens, eftersom den personliga kompetensen är individuell beroende på barnledarens utbildning, arbetsuppgifter, verksamhetsmiljö och arbetsmål. Kärnkompetensen består av kunskaper, färdigheter och förmågor som utnyttjas, tillämpas och utvecklas i arbetets yrkesmässiga kontexter.

Om kärnkompetensens begrepp

För att beskriva kärnkompetensen används termerna kompetens, färdighet och yrkesmässig förmåga. Kompetensen är det mest omfattande av dessa begrepp och innebär att man behärskar, tillämpar, utnyttjar och utvecklar kunskap och färdigheter samt är medveten om känslor och attityder.

Färdigheten beskriver hur kompetensen tar sig uttryck i praktiken. Ett exempel på färdigheter är självregleringsfärdigheter som möjliggör medvetet och situationsbaserat handlande.

Yrkesmässig förmåga innebär en generaliserad uppfattning om de egenskaper, attityder och den skicklighet som behövs i yrket och som förutsätts för att kompetensen ska bildas och som möjliggör kompetensutveckling. Dessutom behövs förmåga till självreflektion som gör att man kan bedöma sitt eget handlande. Till självreflektion hör till exempel att vara medveten om sina egna attityder, uppfattningar eller åsikter.

Kärnkompetensen utvecklas i den examensinriktade utbildningen samt i arbetslivet och fortbildningen. Beskrivningen av kärnkompetensen används till exempel

  • under studietiden när den egna yrkesidentiteten och en helhetsbild av yrket bildas
  • under karriären till exempel som en spegel för yrkesidentiteten och den egna utvecklingen samt i chefsarbetet som en del av utvecklingssamtalen, kompetensutvecklingen och rekryteringen
  • när kyrkans yrken presenteras bland annat i nätverkssamarbetet
  • när utbildningen utvecklas.

Kyrkan som andlig gemenskap och barnledarens uppgift

Uppgiften som barnledare i församlingen förutsätter kompetens inom kyrkans småbarnspedagogik och familjeverksamhet. Kyrkans arbetsmarknadsverk ger rekommendationer om den examen som krävs av den som väljs för uppgiften som barnledare.

De rekommenderade examina ger omfattande kompetens för barnledarens olika uppgifter och för att självständigt genomföra pedagogisk verksamhet i församlingen. Barnledare arbetar också inom den kommunala småbarnspedagogiken, i organisationer och inom den privata sektorn.

Till barnledarens kärnkompetens hör att vara medveten om kyrkans uppdrag, kyrkans grundläggande uppgift och andlighet. Kyrkans uppgift utgör grunden och utgångspunkten för kyrkans arbete. Även befattningen som barnledare får sitt innehåll och motiveras av kyrkans uppgift. Med kyrkans uppgift avses Guds arbete i vår värld. Kyrkan förverkligar uppgiften genom att möta, kalla, tjäna och förmedla glädjebudskapet. Kyrkan är enligt sin andliga grundläggande uppgift en värdegemenskap. I kärnan finns tron på Gud, kärleken till nästan och ansvaret gentemot skapelsen.

I församlingen arbetar barnledaren med barn under skolåldern och deras familjer i många olika situationer inom småbarnspedagogiken och familjeverksamheten. Barnledaren ordnar evenemang för barn och familjer. Barnledaren arbetar som ledare i klubbar, på utfärder och läger samt inom morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Till uppgifterna hör ofta samarbete med kommunens småbarnspedagogik och lokala aktörer.

I barnledarens arbete behövs kännedom om kyrkans värderingar och en vilja att binda sig till att följa dem. Gudsförhållandet är både en kraftkälla och en förutsättning för arbetets trovärdighet. Som ett religiöst samfund har kyrkan rätt och skyldighet att värna om sina egna tolkningar av världen, människan och verkligheten.

Utifrån detta förväntas kyrkligt anställda, till exempel barnledare, förbinda sig till kyrkans andliga grundläggande uppgift, värderingar och trostolkningar. Att läsa Bibeln, be och delta i församlingens gemensamma mässor är viktiga inslag i barnledarens arbete och ett sätt att fördjupa den personliga tron.

Kärnkompetensen för barnledare

A) Lastenohjaajan tehtäväosaaminen B) Interaktionskompetens C) Teologisk kompetens och värdekompetens D) Työelämä ja kehittämisosaaminen E) Kompetens inom verksamhetsmiljö och gemenskap Kirkon missio

Kärnkompetensen för en barnledare består av barnledarens yrkesmässiga kärnkompetens och kärnkompetensen som är gemensam för kyrkliga yrken.

Den yrkesmässiga kärnkompetensen beskriver kärnan i yrket som skiljer det från andra yrken. Delområdena är teologisk kompetens och värdekompetens, interaktionskompetens, kompetens i verksamhetsmiljö och gemenskap, arbetslivs- och utvecklingskompetens samt uppgiftskompetens för barnledare.

Den gemensamma kärnkompetense ni kyrkans yrken förenar kyrkans olika yrken och beskriver den kompetens som behövs särskilt i det andliga arbetet. Interaktionskompetens, kompetens i verksamhetsmiljö och gemenskap samt arbetslivs- och utvecklingskompetens samt teologisk kompetens och värdekompetens är viktiga för barnledaryrket. Innehållet i dem är till många delar gemensamt med andra kyrkliga yrken.

A) Lastenohjaajan tehtäväosaaminen B) Interaktionskompetens C) Teologisk kompetens och värdekompetens D) Työelämä ja kehittämisosaaminen E) Kompetens inom verksamhetsmiljö och gemenskap Kirkon missio

Barnledarens yrkesmässiga kärnkompetens

A) Barnledarens uppgiftskompetens

Barnledaren är en expert inom kyrkans fostrande arbete. Arbetet består främst av uppgifter inom småbarnspedagogiken och möten med barn och familjer. Kyrkans fostran är att möjliggöra och stödja en helhetsbetonad uppväxt för barn i alla åldrar – så att de får växa som individer, som medmänniskor, som medlemmar i gemenskapen och som en del av skapelsen. Till arbetet hör också att göra, vara och förundras tillsammans. Det är viktigt att tillsammans med familjerna ge barnen rätt att växa fysiskt, psykiskt och andligt i sin egen takt.



A1) Kompetens inom kyrkans fostran förutsätter

  • förmåga att identifiera betydelsen av kyrkans fostrande arbete i vardagen ur barnets och familjens synvinkel
  • färdighet att förundras tillsammans med barnen
  • färdighet att stödja utvecklingen av en trygg gudsbild
  • färdighet att förklara dopets betydelse både som Guds gåva och som kallelse att leva som kristen tillsammans med barnen och familjerna
  • färdighet att stödja fadderförhållandet i olika skeden av uppväxten
  • färdighet att tillsammans med familjen stödja den kristna fostran
  • färdighet att förverkliga kyrkoårets och den kristna livsstilens traditioner samt skapa nya former av dem tillsammans med barnen och familjerna
  • färdighet att uppmuntra barn och familjer att förverkliga församlingsmedlemskapet och församlingstillhörigheten på många olika sätt.

A2) Pedagogisk kompetens inom småbarnspedagogik förutsätter

  • färdighet att stödja barnens lek
  • färdighet att planera och handleda mångsidig pedagogisk verksamhet i enlighet med barnets utvecklingsstadium enskilt och i grupp
  • färdighet att höra barnens initiativ och åsikter samt vilja att stärka barnets delaktighet
  • färdighet att utveckla lärmiljöerna och utnyttja dem på ett mångsidigt sätt
  • färdighet att identifiera barnens behov av stöd och använda sådana former av pedagogisk verksamhet som tillgodoser behoven
  • färdighet att stärka barnets emotionella färdigheter
  • förmåga att identifiera möjligheter och konkreta situationer för att handleda barnens växande och lärande.

A3) Kompetens i ett familjeinriktat arbetssätt förutsätter

  • förmåga att se familjen och föräldraskapet som en resurs
  • förmåga att identifiera sina egna familjeuppfattningar och -attityder och respektera mångfalden av familjer
  • förmåga att identifiera individers och familjers resurser i olika skeden av livet och i olika livssituationer.

A4) Kompetens i familjeverksamhet förutsätter

  • färdighet att stödja familjernas fostrande uppgift, föräldraskapet och glädjen över föräldraskapet
  • färdighet att stärka familjernas välbefinnande och upplevelse av en bra vardag
  • färdighet att iaktta och identifiera barnets ställning i familjen
  • färdighet att stödja en starkare relation mellan barnet och föräldern samt utvecklingen av den ömsesidiga interaktionen
  • färdighet att möta familjer i deras hem och i andra verksamhetsmiljöer
  • färdighet att skapa möjligheter till växelverkan mellan familjer
  • färdighet att genomföra och utveckla familjeorienterad verksamhet som fördjupar glädjen av föräldraskapet
  • färdighet att identifiera olika skeden av livet och ordna situationer som är avsedda för personer i olika åldrar (till exempel tillsammans med barn och far- och morföräldrar).

B) Interaktionskompetens

Barnledarens interaktionskompetens grundar sig på den gemensamma interaktionskompetensen för kyrkans yrken. Det centrala syftet med kompetensen är att stärka barnens sociala färdigheter utifrån principerna för likabehandling och delaktighet.



B1) Pedagogisk interaktionskompetens med barn och familjer förutsätter

  • färdighet att möta varje barn som individ och som en del av barngruppen
  • färdighet att identifiera barnens och familjernas olika sätt att växelverka och handla i enlighet med situationen
  • färdighet att handleda utvecklingen av barnets sociala färdigheter i olika skeden av barnets utveckling
  • färdighet att handleda interaktionen mellan barnen
  • förmåga att handleda den pedagogiska processen på ett dialogiskt sätt
  • förmåga att identifiera och utveckla den egna pedagogiska interaktionskompetensen.

B2) Digital kompetens förutsätter

  • färdighet att handleda utvecklingen av multilitteracitet
  • färdighet att använda och utarbeta digitalt material och program tillsammans med barnen
  • färdighet att utnyttja sociala medier på ett etiskt hållbart sätt
  • färdighet att genomföra pedagogisk dokumentation med hjälp av digitala program
  • färdighet att utnyttja den digitala miljön som en del av de pedagogiska processerna och familjeverksamheten
  • färdighet att använda digitala program i samarbete med föräldrar och vårdnadshavare.

C) Teologisk kompetens och värdekompetens

Barncentrerad teologi och andlighet kommer till uttryck på fyra sätt i kyrkan. Det är fråga om

  • att skapa teologi tillsammans med barnen
  • att stödja barnens eget teologiska tänkande, deras teologiska aktivitet och andlighet
  • teologi för barn
  • teologi om barn.



C1) Barncentrerad teologisk kompetens och att förverkliga teologi tillsammans med barn och familjer förutsätter

  • förmåga att se barnet som förebild och barnets värde som en teologisk utgångspunkt för arbetet
  • färdighet att observera och identifiera aktuella teologiska teman och fenomen i såväl barnens och familjernas liv som i närmiljön och globalt
  • färdighet att ordagrant göra, producera och skapa teologi tillsammans med barnen som en del av vardagliga situationer och verksamhet (till exempel sånger, texter, böner, material)
  • färdighet att tillsammans med barn och familjer delta i diskussionen om kyrkans tro och lära samt tillämpningen av den på kyrkans liv och verksamhet tillsammans med barnen och familjerna
  • färdighet att ta med kyrkans tro, lära och tradition samt barnets och familjens livsfrågor i dialogen.

C2) Kompetens enligt kyrkans grundläggande uppgift (missiologi) förutsätter

  • färdighet att förstå den missionerande karaktären som en fundamental uppgift i kyrkans verksamhet
  • färdighet att stärka barnens och familjernas lutherska identitet som medlem av Kristi världsvida kyrka
  • färdighet att på ett naturligt sätt vara en kristen fostrare i en miljö där det finns många religioner.

C3) Bibelkompetens förutsätter

  • färdighet att använda Bibeln och tillämpa den tillsammans med barn och familjer
  • färdighet att hjälpa barn och familjer att bättre kunna använda och tolka Bibeln
  • färdighet att stödja barnens och familjernas sätt att skapa teologi och olika former av andlighet.

C4) Kompetens inom gudstjänstlivet förutsätter

  • färdighet att genomföra nattvardsfostran tillsammans med barnen och familjerna
  • färdighet att genomföra mångsidig musik tillsammans med barnen och familjerna
  • färdighet att förverkliga gudstjänst- och andaktslivet i församlingen tillsammans med barnen och familjerna.

C5) Diakonal kompetens förutsätter

  • färdighet att stärka barnens empatiska färdigheter
  • färdighet att förverkliga diakonin tillsammans med barnen och familjerna.

C6) Kompetens i ett själavårdsinriktat arbetssätt förutsätter

  • färdighet att identifiera barns och familjers behov av andliga samtal och att beakta behoven i den egna verksamheten
  • färdighet att ordna själavårdande möten med barn och vuxna
  • förmåga att identifiera och hantera andliga frågor från den egna barndomen och att behandla sitt eget förhållande till den sorg och det lidande som barn och familjer upplever.

C7) Etisk kompetens och värdekompetens förutsätter

  • färdighet att handleda barn och familjer så att de identifierar och stärker sina egna värderingar och deras betydelse i vardagen
  • förmåga att vägleda barnen att handla likvärdigt och på ett sätt som respekterar människovärdet.

C8) Kompetens i åskådningsfostran förutsätter

  • färdighet att möjliggöra en dialog om religion och åskådningar som en del av möten med barn och familjer
  • färdighet att beträffande åskådningsfostran samarbeta med kommunens småbarnspedagogik.

D) Arbetslivs- och utvecklingskompetens

Barnledaryrket är inriktat på framtiden. Arbetslivs- och utvecklingskompetensen styrs av en atmosfär av hopp och uppmuntran att leva både nu och i framtiden.



D1) Handledning i arbetslivsfärdigheter förutsätter

  • färdighet att introducera en ny arbetstagare i sin uppgift
  • färdighet att introducera och handleda studerande och skolelever i arbetsuppgifterna under deras orientering i arbetslivet
  • färdighet att bedöma och ge respons till studerande
  • färdighet att marknadsföra församlingen som en plats för inlärning och praktik i arbetslivet.

D2) Innovations- och utvecklingskompetens förutsätter

  • förmåga att identifiera sina egna attityder i fråga om kreativitet, experiment och utveckling
  • färdighet att undersöka, prova och innovera tillsammans med barnen
  • färdighet att utvärdera och utveckla verksamheten tillsammans med barnen och familjerna.

D3) Framtidskompetens förutsätter

  • färdighet att använda framtidsrelaterade arbetssätt tillsammans med barnen
  • färdighet att hjälpa barnen att hantera känslor, tankar och önskemål som gäller framtiden
  • färdighet att främja hoppets perspektiv tillsammans med barnen och familjerna.

E) Kompetens inom verksamhetsmiljö och gemenskap

I barnledaryrket är det viktigt att stärka barnens och familjernas möjlighet att bära ansvar och mogna till ansvar samt att tillsammans påverka verksamheten i församlingen och närmiljön.

Till barnledarens arbetsmiljö hör också lokala nätverk. I nätverken utförs ömsesidigt samarbete.



E1) Kompetens i social handledning förutsätter

  • färdighet att höra och identifiera barnens och familjernas behov av stöd
  • färdighet till social handledning och rådgivning
  • färdighet att handla i enlighet med principerna för barnskyddet
  • färdighet att handla i enlighet med principerna för tidigt stöd.

E2) Nätverkskompetens förutsätter

  • färdighet att identifiera faktorer i verksamhetsmiljön som i synnerhet rör barns och familjers välbefinnande
  • färdighet att arbeta i sektorsövergripande samarbetsnätverk (t.ex. familjecentraler) tillsammans med barn och familjer
  • färdighet att arbeta med lokala aktörer utifrån avtal.

E3) Kompetens i påverkansarbete

  • färdighet att agera och påverka i barnens och familjernas intresse i församlingen och nätverken
  • färdighet att genomföra barnkonsekvensanalys samt höra barn och familjer som en del av administrativ och strukturell påverkan.

E4) Gemenskapskompetens förutsätter

  • färdighet att tillsammans med barn och familjer använda och skapa nya arbetssätt som stärker delaktigheten och gemenskapen
  • färdighet att stärka en atmosfär av glädje och trygghet när människor arbetar och umgås.